Environmental management programmes for golf facilities - a case study in the Stockholm golf district

Natur och miljövprogram för golfbanan

Syfte:
Naturskyddsföreningen i Stockholms län (föreningen) genomför ett projekt som syftar till att öka den biologiska mångfalden på befintliga golfbanor samt att ta fram en verktygslåda med åtgärder för att minska golfbanornas negativa miljöpåverkan, främst genom kunskapsspridning, praktiska förbättringar på aktuella golfbanor och erfarenhetsutbyte. Målen är att få till minskad förekomst och användning av miljö- och hälsofarliga ämnen, fossila drivmedel och energi för uppvärmning samt ökade förutsättningar för biologisk mångfald på golfbanorna.

Målet är också att pilotklubbarnas arbete i projektet ska vara en av grunderna för Stockholms Golfförbunds ökade satsning på natur- och miljövård och även ska komma att användas av Svenska Golfförbundet i samma syfte. Målgrupper för projektet är golfklubbar i Stockholms län, Svenska Golfförbundet och Stockholms Golfförbund.

Uppläggning/aktiviteter:
Ett pilotprojekt tillsammans med 6 golfklubbar (pilotklubbar) i Stockholms län startades för att visa hur man med olika åtgärder kan gynna artrikedomen på den befintliga golfbanan. Detta i samarbete med bl.a. annat Stockholms universitet, Naturhistoriska Riksmuseet, myndigheter och lokala naturskyddsföreningskretsar i Stockholms län. I samband med detta drevs det övriga miljöarbetet på klubbarna på med hjälp av Svenska Golfförbundets intentioner om ökat miljö- och naturvårdsarbete. Upplägget och metoderna för projektet har utgått från tillgänglig litteratur för natur- och miljöarbete på golfbanor tillsammans med expertkunskap inom Naturskyddsföreningen, högskolor och universitet och golfsporten. Detta låg till grund för utformningen av individuella åtgärdsprogram på respektive golfbana. Utifrån detta program genomförde ansvariga från golfklubben tillsammans med föreningen och övriga aktörer åtgärderna.

Naturguidningar på några av golfbana utarbetades och genomfördes i samarbete medlemmar på golfklubbarna samt den lokala naturskyddsföreningen. Meningen är att guidningarna ska ligga till grund för informationsskyltar om natur- och miljöaspekter som ska sättas upp på respektive golfbana.

Hela projektet genomfördes i nära samarbete med Svenska Golfförbundet och Stockholms Golfförbund.

Exempel på åtgärder:

Viksjö GK (Järfälla kommun):
Biotopkartering av naturmarken (dvs inte själva spelytorna) med hjälp av bl.a. flygbildskartering. Karteringen gjordes som ett examensarbete av Ylva Berry på Stockholms universitet och innehåller också skötselråd i syfte att stärka och utveckla den biologiska mångfalden. Examensarbetet beräknas vara helt klart under vintern. Den lokala naturskyddsföreningen anordnade en botanikvandring på banan. Kontakter togs med miljömyndigheten i kommunen med resultat att det nu görs kontinuerliga vattenanalyser på in- och utrinningsvatten på golfbanan samt att golfklubben åtagit sig att årligen skicka in en årsrapport på bl.a. användningen av bekämpningsmedel, gödsling och vattenanvändning.

Björkhagens GK (Nacka kommun):
Ett nära samarbete har inletts med den lokala naturskyddsföreningen. Klubben har på allvar fått igång sitt miljö- och naturvårdsarbete bl.a. genom genomförd slåtter av ängar, ombyggnad av dammar i syfte att öka den biologiska mångfalden och i slutändan få till reningsfunktioner, en genomarbetad miljöhemsida, planering av fårbete på vissa delar av naturmarken, naturguidning för medlemmar och årsrapport till kommunen liknande den för Viksjö GK.

Nynäshamns GK (Nynäshamns kommun):
Enklare flora- och biotopkartering på delar av banan. Med denna följer skötselråd för naturmarken. Miljöarbetet har på klubben fått ett ordentligt uppsving mha projektet och den lokala naturskyddsföreningen kommer att bli ytterligare inblandad i klubbens miljö- och naturvårdsarbete.

Waxholms GK (Vaxholms kommun):
Ett nära samarbete har inletts med den lokala naturskyddsföreningen. Denna har hjälpt till med en inledande ängsslåtter. En genomgång av en tidigare skötselplan för naturområdena har dammats av och noga gåtts igenom med klubben tillsammans med bl.a. den lokala naturskyddsföreningen. Planering av fårbete på vissa områden har påbörjats. Vissa av dessa områden skulle väsentligt öka solinstrålningen på delar av banan och på så sätt, förutom att hålla hagmarkerna öppna, bidra till minskat behov av gödsling. Klubben kommer i samarbete med naturskyddsföreningen att i fortsättningen arbeta för en ökad biologisk mångfald på banan och dess omgivningar.

Hässelby GK (Stockholms stad):
Ett projekt som innebär byggande av nya- och restaurering av gamla dammar och våtmarker har påbörjats. Detta i syfte att öka den biologiska mångfalden samt att utnyttja dammarna/våtmarkerna i vattenreningsprocesser. Projektet genomförs i nära samarbete inte bara med föreningen utan med berörda myndigheter, andra intresseorganisationer samt externa experter.

Arninge GK (Täby kommun):
Klubben har genomfört en fågelinventering och har m h a projektet fått igång sitt miljöarbete ordentligt. 

Föredrag på konferenser:
Under projektets gång har aktuella resultat presenterats på ett antal konferenser och semiarier, främst på sådana arrangerade av Svenska Golfförbundet och Stockholms Golfförbund.

Seminarium 21 oktober 2005Ett seminarium om miljö- och naturvård arrangerades där ca 120 representanter från golfklubbar, Svenska Golfförbundet, golfbanearkitekter, företag, myndigheter, kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms län, naturvårdsorganisationer och universitetsvärlden deltog. På seminariet presenterades några av resultaten projekt Natur- och miljövård på golfbanor. Svenska Golfförbundet presenterade sitt miljö- och naturårdsarbete. Ylva Berry från Stockholms universitet presenterade sitt examensarbete, naturområdeskarteringar av Viksjö GK och Nynäshamns GK. Arbetet innehåller konkreta skötselråd för naturmarken. Fredrik Linse från Hässelby GK, berättade om klubbens arbete med att anlägga nya våtmarker/dammar på golfbanan. Slutligen gavs Johan Colding och Jakob Lundberg från Beijer institutet respektive Stockholms universitet tid att presentera sin forskning om golfbanors roll för de omgivande ekosystemen. Förutom att ge deltagarna ökad kunskap i ämnet var syftet också att föra samman personer som i de flesta fall inte har speciellt mycket kontakt med varandra när det gäller golfbanor. Under dagen trycktes det speciellt på att det krävs ett ökat samarbete mellan representanter från de organisationer och myndigheter som var med under dagen. Detta var också något som forskningsresultaten från Stockholms universitet och Beijer institutet visade på.Dagen präglades av nybyggaranda och givande diskussioner. En uppföljning planeras till våren.

Vad som återstår av aktiviteter:1 Utifrån arbetet med pilotklubbarna ta fram en folder med enkla natur- och miljövårdstips att distribuera till golfklubbar och distrikt.2 Informationsskyltar på golfklubbarna som visar på naturvärden. Folder och skyltar är under produktion.

Resultat Förutom de resultat som redovisas under rubriken ”Uppläggning/aktiviteter så kan det sägas att projektet hittills har resulterat i ett ökat miljö- och naturvårdsarbete inte bara på golfklubbar som aktivt deltog utan även på många andra klubbar både i Stockholms län och i övriga Sverige. Projektet har visat på vikten av ett ökat och strukturerat samarbete mellan golfklubbar och intresseorganisationer, myndigheter och forskarvärlden. Genom ett aktivt arbete byggdes strukturer för att minska förekomsten och användningen av miljöskadliga ämnen. Samtidigt inriktades arbetet på att öka förutsättningar för biologisk mångfald på golfbanorna. Resultaten i projektet kommer nu att vara en av grunderna för Svenska Golfförbundets ökade satsning på natur- och miljövård. Projektet och dess arbetsformer har fått stor uppmärksamhet i golfsverige, inom kommuner och myndigheter och ideella organisationer. Det har även givit en ökad kunskap bland golfklubbarna och andra nivåer inom golfen om olika natur- och miljövärden på en golfbana och inneburit mycket positivt för natur- och miljövården.

Slutsatser:
Den viktigaste slutsatsen är att arbetet med att få till ett ordentligt och strukturerat natur- och miljöarbete på golfklubbar bara har börjat. Tidigare har det många gånger varit snålt med kontakterna mellan golfklubbar och myndigheter, intresseorganisationer och forskarvärlden. Detta håller nu på att på ett positivt sätt förändras. Istället för att i många fall vara direkta motståndare börjar de olika grupperna på ett konstruktivt sätt arbeta för att utveckla natur- och miljöarbetet. Att inleda ett aktivt samarbete med myndigheter och organisationer har från golfklubbarnas sida i princip bara uppfattats på ett mycket positivt sätt. En mer generell modell för hur detta ska gå till har börjat skönjas och behöver utvecklas.

Sammanfattning till Regionplane- och trafikkontorets hemsida. Ett pilotprojekt tillsammans med 6 golfklubbar (pilotklubbar) i Stockholms län startades för att visa hur man med olika åtgärder kan gynna artrikedomen på den befintliga golfbanan. Detta i samarbete med främst Stockholms universitet, Naturhistoriska Riksmuseet, myndigheter och lokala naturskyddsföreningskretsar i Stockholms län. I samband med detta drevs det övriga miljöarbetet på klubbarna på med hjälp av Svenska Golfförbundets intentioner om ökat miljöarbete. Upplägget och metoderna för projektet har utgått från tillgänglig litteratur för natur- och miljöarbete på golfbanor tillsammans med expertkunskap inom Naturskyddsföreningen, högskolor och universitet och golfsporten. Detta låg till grund för utformningen av individuella åtgärdsprogram på respektive golfbana. Utifrån detta program genomförde ansvariga från golfklubben tillsammans med föreningen och övriga aktörer åtgärderna. Exempel på åtgärder är; biotopkartering med tillhörande skötselråd av naturmark, ängsslåtter, botanikvandringar, årsrapport till kommunen, igångstartande av ett aktivt miljö- och naturarbete, byggnation av våtmark,  Naturguidningar på några av golfbana utarbetades och genomfördes i samarbete medlemmar på golfklubbarn samt den lokala naturskyddsföreningen. Meningen är att guidningarna ska ligga till grund för informationsskyltar om natur- och miljöaspekter som ska sättas upp på respektive golfbana.Resultatet av arbetet på respektive golfbana samt färska forskningsresultat om golfbanors roll för de omgivande ekosystemen presenterades på ett seminarium hösten 2005.